Och dessa drag av begynnande trotthet som alldeles uppenbart fanns dar men som var sa svara att sarskilja och beskriva.
Jag har ert brev har, sade han.
Jag har overingenjorens svarsbrev har,23 svarade jag och lade handen over kavajens vanstra innerficka.
Darefter foljde en ganska lang stund av tystnad. Andree sag granskande pa mig men pa ett helt annat satt an Kuylenstjerna femton minuter tidigare. Han slappte inte min blick med sin, han satt helt stilla i stolen. Hans ansikte var mycket
allvarligt.
- Jag tvekade lange innan jag skrev, sade jag.
- Varfor?
- Formodligen var jag radd for ett nej.24
- Ar ni ingenjor?
- Jag examinerades fran Tekniska hogskolan i varas.
- Varfor vill ni folja med?
- Jag vill garna vara en av de tre forsta som satter sin fot pa nordpolens is.
- Inget annat skal?
Jo, svarade jag, det finns kanske annu ett skal.
- yilket?
- Overingenjoren framholl i sitt foredrag i Vetenskapsakademien i februari forra aret, att drivisen och skruvisen kring nordpolen var praktiskt taget oframkomlig for sadana som fardades till fots. Det var darfor man borde anvanda sig av ballong. Men a andra sidan, om man pa grund av ett eller annat missode tvingas nodlanda pa isen eller i Sibirien eller Kanada eller Alaska, tror jag att jag skulle kunna vara till stor nytta.
Andree sade: Jag har alltid tyckt illa om detta forbannade svenska och tyska titulerande.25 Herr overingenjoren och sa vidare.
Jag ar uppvuxen i Jamtland, sade jag, jag ar van vid sno och is och kyla och jag har gjort langre vinterfarder ovan tradgransen an Fritjof Nansen hade gjort fore sin beromda skidfard over den gronlandska inlandsisen for atta ar sedan.
Darefter foljde ater en lang stund av tystnad. Andree sag oavvant och allvarligt pa mig.
Pa vaggen bakom honom hangde en liten tavla med glas och smal, svart ram. Mangder av folk, en ballong och en byggnad med torn...
- Overingenjoren maste ha manga att valja mellan sedan doktor Ekholm dragit sig tillbaka, sade jag.
Sanningen att saga, svarade han, fanns det fler sokande forra aret.f...]
Han slappte mig med blicken, oppnade den vanstra skrivbordshurtsen, drog ut en lada, lade en bunt handlingar framfor sig pa bordet, bladdrade i dem.
Fem filosofie doktorer, sade han, och dessutom en professor, sex akademiker,26 alltsa. Fem officerare fran olika vapenslag, artillerister, infanterister och sjoman. Tva ingenjorer, eller tre om man inkluderar er, ingenjor Frasnkel. En civil sjokapten och en jagmastare.
- Dartill kommer nagra utlanningar, sade han. Men min ballong ar trots allt en svensk ballong och den skall ha en svensk besattning.
Sjalvklart, sade jag.
Andree ordnade breven och handlingarna i en prydlig bunt och placerade dem ater i en lada i sin vanstra skrivbordshurts.
Jag var tacksam over att for en stund slippa hans granskande och provande blick.
- Ni har litterara intressen, sade han.
- Blygsamma, svarade jag.
- Malar ni?
- Nej.
- Musicerar?
- Inte ens till husbehov.27
- Jag ar lite radd for skonandar,28 sade han. De har inget vid polen att gora.
* * *
Tidningarnas intresse for nordpolsexpedition stegrades efter Nansens besok i Stockholm.
Andree tycktes vilja undvika intervjuer och hanvisade ofta de mest envisa journalisterna till mig.
Fragorna var med sma variationer standigt desamma.
- Nar startar ni?
Vi avreser fran Stockholm den 15 maj.
- Ja, men nar lyfter ballongen fran Spetsbergen?
Nar de ratta vindarna blaser.29
- Hur lang tid kommer det att ta innan ni befinner er vid nordpolen?
Under extremt gynnsamma forhallanden30 omkring fyrtioatta timmar.
- Under extremt ogynnsamma forhallanden? Vi kommer i sa fall aldrig till nordpolen.
- Vad gor ni da?
Gor ett nytt forsok nasta ar.
- Om ni tvingas nodlanda?